Move along casting shadows, resistance can be only in vain. Getting by dodged the gallows- my existence is my enemies’ bane.

För närmare tre veckor sedan träffade jag Sandra och visade henne min förort.
We went to the beach, built castles in the sand & smoked dope by the water.
Och det såg ut ungefär så här:

 

Gillar du det du ser? Så pass mycket att du vill dela med dig av det? Vad roligt! Du får gärna sprida mina bilder vidare, men var då tydlig med att det inte är du som fotograferat och glöm inte att länka till min blogg eller min deviantART. (Att posta mina bilder på Facebook eller deviantART är dock förbjudet oavsett.)

 

They thought I died on Monday, well, I think I might as well. ‘Cause I’m sleeping in a box and I’m headed straight for hell.

Äter gröt till frukost fastän det är äckligt, men vad gör en inte för att vara så väl nyttig som ekonomisk? Jag har betalat hemska summor för elen och slösat pengar på att uppdatera min träningsgarderob (gymmet är en modetävling), därmed är de dagar få, då jag kan unna mig kokta eko-ägg & Femme Natural Boost (som alla vid det här laget bör veta bidrar med ett TRU drogrus). Tränar utöver detta allt jag bara orkar & hinner, må det vara på en av gymmets cyklar eller i någon av klasserna med en instruktör som utstöter lustiga tjoanden & peppande budskap. Ibland tränar jag framför någon av filmerna jag tittar på (just nu är det mestadels komedier från 80 & 90-talet). Det kvittar liksom var träningen sker, bara den sker. Jag ska nå min dröm… som jag inte ens vågar berätta om just nu, utifall att jag skulle faila totalt.

Efter träningarna sitter jag på varma stenhällar och hoppas på att mina spökvita ben inte antar en mer gyllene nyans, ty det vore fruktansvärt. Som de flesta andra kvinnor hade jag som tösabit en period på några månader då jag desperat ville bli brun, men den kan knappast sägas representera mitt liv i övrigt eftersom den pågick under just några månader. Mitt liv i övrigt har dessutom varit lite så här, att en ‘välmenande’ människa hasplar ur sig följande: “Du ser ju nästan sjukligt blek ut! Du borde sola lite så du inte skrämmer folk.” varvid jag säger: “Tack, men nej tack. Jag trivs med att vara blek.” och lämnar den stackars kraken med en gapande mun och FÅR stämplat i sin panna.

Utöver detta försöker jag att vara kreativ. Jag improviserar fram låtar på gitarren, leker med ord så mycket jag bara kan, funderar kring manus till små kortfilmer och redigerar foton så snart jag har energi över. Energi… är en bristvara. Men också en färskvara som jag tror mig kunna underhålla med mer träning & koffein. Idag ska jag till exempel boxas & sparkas lite. Jag hoppas för den delen inte enbart på att bränna kalorier, utan också på att få ut all frustration som finns där i djupet av det som är jag- i tisdags var jag nära på att börja gråta då en låt med Vangelis spelades, eftersom min numera döde far uppskattade snubben (det gör jag med, men jag har inte kunnat lyssna på honom sedan 2009). Och lite senare under dagen sprang jag ut från yogan i ren frustration över det som är jag och vad som har hänt med min kropp. Låste in mig på toaletten och grät i en halvtimme, så frustrationen finns där och den behöver komma ut.

Och på måndag börjar jag att plugga igen. JAG SKA KLARA DET DEN HÄR GÅNGEN!

Herrå.

Analogt från år 2000

Så här kunde mina bilder se ut år 2000, då jag fotade med en analog kamera (nån Minolta-modell, minns ej vilken). Det är kul att se hur en utvecklats mellan 13 & 24 års ålder, men jag tycker ändå jag var duktig för att bara vara 13 samt att bilderna är fina & charmiga. Analogt alltså… älskar’t! Extra charmigt är det förstås med randen i övre delen av varje bild, som uppstod då jag för några år sedan scannade in fotona på datorn…

(År 2006 lade jag upp solnedgångsbilden i en blogg jag hade på den tiden- azzå fatta veteran en är!!!!- och märkte den då med bloggnamnet för att okunniga fjortisar inte skulle sno den ohämmat. Synd bara att jag glömde att spara originalversionen… så jävla hett med old news bloggadress på solnedgången, liksom…)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Bantningsreklam i all sin vidrighet.

Härmed presenterar jag den knäppaste reklam jag någonsin sett:

Alltså… spraya bort övervikten? Jag tycker uppriktigt sagt synd om de människor som går på denna reklam. Och om företaget som är så jävla vidriga, personerna inom det kan ju inte ha mycket till EQ tänker jag. Deras header innehåller nämligen texten: “Nothing tastes as good as slim feels.” Eh, ursäkta, men det är liksom det citatet som pro anas brukar använda sig av. Åh, jag spyr lite tror jag allt- men äsch, då blir jag ju smal i alla fall! Suck…

“Tungan översätter en kemisk smaksignal till en neutral kod som hjärnan kan tolka. Allt detta leder till “smaka och lukta dysfunktion”, vilket kan ha en betydande inverkan på det dagliga intaget av mat. Underskott av dessa sinnen kan påverka val av livsmedel och intag, och är inblandad i viktminskning.”

Förutom att det är en äcklig tanke det där med att spraya lite i munnen så försvinner övervikten lagom till beachen, för det är ju så himla jobbigt att gå ner i vikt på ett hälsosamt sätt, det ska krävas så lite ansträngning som möjligt av en för att så snabbt som möjligt tappa kilon… förutom det, så äcklar det mig också att sprayen inverkar på smaklökarna. Det ska alltså inte vara lika gott att äta, ty det är en ren & skär synd i vårt vikthysterikåta samhälle att njuta av god mat eller en chokladbit ibland (speciellt för kvinnor, det är därför du med vagina kan få så onda blickar när du sitter på tuben och trycker i dig en chokladkaka utan att skämmas). Den som inte njuter av att äta framstår i vissa kretsar som beundransvärd, som en lite mer lyckad version av en människa, en ikon för vikthysteri-sekten. Att SensaSlim Solution spelar på detta gör mig smått vansinnig. Att produkten baserat på denna hysteri fuckar med fullt naturliga mekanismer & sinnen (som vi hellre borde lära oss hantera, istället för att blockera) är dessutom rent ut sagt obehagligt.

Nej, gott folk: träna mer & ät lite mindre istället. Och arbeta med de eventuella demoner som får er att överäta när ni mår psykiskt dåligt. Att göra allt detta regelbundet ger resultat som i bästa fall håller livet ut, dessutom är det inte bara effektivt för att gå ner i vikt utan har en positiv inverkan på den fysiska & psykiska hälsan i stort (nej, du är inte alltid hälsosam bara för att du är smal). Givetvis är jag fullt medveten om att det finns människor som inte går ner i vikt trots bra kost & motion, trots att de gör av med mer energi än de stoppar i sig. Men då har dessa personer fysiska fel som knappast kan åtgärdas med något så simpelt som en spray. Då behöver de uppsöka en läkare, inte vända sig till närmsta kvacksalvare.

Snälla ni som läser detta inlägg: gå inte på skiten sådana där företag vill lura i oss. Jag tror visserligen att jag har smarta läsare fyllda med insikt, men ifall någon som läser överväger att använda sig av en produkt i stil med denna vill jag understryka följande: det finns inga genvägar till en smalare kropp. Åtminstone inte några hälsosamma. Och att ha god hälsa är ändå viktigare än att vara smal till varje pris, hur gärna vi människor än vill måna om vårt yttre och hur frustrerande det än kan vara när en tycker sig träna & äta så himla bra, men ändå kommer resultaten långsamt. Gosse, det tog mig sexton månader att gå ner från 79 kilo till 64- klart som fan att jag blev less ibland! Klart som fan att jag ibland övervägde mindre hälsosamma viktminskningsmetoder. Men det hela stannade vid blott tankar, ty jag visste att det skulle kännas bättre i slutänden. Jag visste att resultaten skulle hålla längre. Ingen orkar ändå svälta livet ut, ingen orkar räkna kalorier och gå på konstiga dieter så länge. Förr eller senare tar kropp & knopp stryk, eller också ger en upp totalt.

(OBS: var snäll och missförstå inte detta inlägg. Det är givetvis helt okej att måna om utseendet och att vilja vara smal, det är även okej att försöka gå ner i vikt. Jag säger ingenting alls om viktnedgång i sig. Det är dock inte snällt mot sig själv att göra vad som helst för att nå sin “drömvikt”. Kom ihåg det, kom också ihåg att du är värd att vara snäll mot dig själv. Okej? Jag önskar att jag inte behövde nämna det, men folk älskar att missförstå och därför väljer jag att förtydliga lite.)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Födelsedag 2010

30 juni 2010. Jag fyllde 23 år, hade precis träffat Knölbögen (NEJ, vi var inte tillsammans då även om alla verkade- och fortfarande verkar- tro att vi var det, bara för att vi var en kvinna & en man som ibland höll varandras händer och dessutom hade knullat) och det var så sinnessjukt varmt & skönt ute. Jag hade skurit sönder min arm en aning och tejpat den lite provisoriskt så där, men var go’ & gla’ ändå ty födelsedagen tillbringades på mitt favorithak Bröderna Olssons. Presenterna bestod av en efterrätt från Frida, ett presentkort på hemlagad sushi från Placebohoe och kuk av Knölis. Underbart!

Vänligt litet födelsedagsbarn! Jag gissar på att detta är vad Sandra menar med “världens snällaste ögon”. Am I right, babe?

 

Placebohoran var sexig. <3

 

Tillåt mig presentera: Helgon-posen! Standard sommaren 2010, vid alla tillfällen då jag ville driva med biker-brudarna på sidan.

 

Placebohoe var tvungen att gå tidigt, så det blev kramkalas innan folk ens blivit fulla. (går ju i regel inte att kramas nykter om en är svenne)

 

Här ser ni Frida, Knölbögen och “lilla jag”.

 

Älskar, älskar, älskar inredningen på Bröderna Olssons!

 

Här är dom, alla bröderna. Fast en har inget hövve. Creepy!

 

Förstår INTE vad Knölis gör här! Mini-twist vid bordet? Visar han de enda kuklängder han finner acceptabla? Så många frågor, så få svar.

 

Här är bilden som folk tyckte att vi såg kära ut på.

 

Snortar kokain.

 

Önskar att jag alltid var lika blek som vid misshandel av kamerablixtar.

 

Den sexigaste bild som någonsin tagits på mig! Drack vitlöksöl, vilket är typ det enda öl jag gillar. (För övrigt hittar jag inte originalet till denna bild, så ni får stå ut med hur jag redigerade den under 2010. Fattar ICKET vad jag gjort med skiten, men azzåååh man kan inte vara bra på allt!!!1)

 

(De tre bilderna jag inte är med på är mina egna foton, de andra har Marielle tagit.)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Outfit för The Avengers 3D med GRABBARNA (är stencool brüd som kan umgås med bara killar- tjejer e ju så svåra tihihiih!!!!1)

God eftermiddag, trälar! Här får ni några bilder på min coola outfit jag bar i tisdags då jag gick på bio. Sedan följer text, där jag bl.a. avslöjar vad jag tyckte om filmen.

(*harmlöskvinna87*)

I tisdags var jag på bio med Knölbögen och några av våra kompisar. Vi såg The Avengers i 3D. Den innehöll för lite manslem för att jag ska vara nöjd, men annars var den helt okej. Inget speciellt med den alls, men… en superhjältefilm är alltid en superhjältefilm!

Jag var klädd som på bilden ovan under biobesöket (tröja: celebrity babe/living dead souls, t-shirt: carlings, strumpbyxor: monki, skor: pleaser). Mycket nöjd med hur jag kombinerade allt. Glömde dock mitt svarta hårtjosan, men en kan inte få allt.

Hoppas för övrigt på att det blir lite varmare snart, så att jag kan fota min outfit utomhus. Jag börjar nämligen bli lite trött på alla inomhusbilder och ärligt talat torde ni också vara det- hur många gånger har ni inte sett min jävla säng liksom? Nog för att den är skitsnygg, men nån måtta får det väl ändå vara…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Natt efter natt

natt efter natt efter natt efter natt efter natt
väcks jag av gamla skratt

gudar och döden och sånt som är ogreppbart stort
4:48 kommer alltihop.

men sömnen saknas, jävla sömnen, var är den?
istället ligger man på rygg och ältar minnen.

tänker på otrohet och allt som är fult. jag vet att du inte vet,
men: mamma och pappa, Fredrik och Filippa, hon och han.
alla har nånting och dölja.

taket och golvet, fönstren och väggarna har sett allt från första till sista akt.
dom suckar och undrar: när ska människan lära sig,
att den som brändes kommer brännas igen?

ungdomliga ångesten, jag är för gammal för och ha den.
men det är inte jag som bestämmer.

ljuset och dagen och solen, här kommer räddningen! allt är nytt och på gång igen.
då äntligen så tappar jag huvudet. här kommer den, sömnen, äntligen.

Tack till Markus Krunegård och mina sömnproblem som inspirerade mig till att ta dessa bilder.

(Eftersom mina sömnproblem kommit tillbaka, finner jag det passande att åter publicera denna post. Ursprungligen publicerades den i september 2010, med bilder från samma period.)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Iron Sky-outfit & awesomeness

Fredagskvällen tillbringade jag och Knölbögen på Filmstaden Sergel där vi såg Iron Sky tillsammans med hans far + lillebror/storebror (vet inte hur det där ligger till riktigt, svårt att hålla koll på minuter liksom). Jag var då klädd som på bilderna ovan. Älskar, älskar, älskar klänningen! Min hårfärg likaså- den är egentligen röd, men skiftar i rosa & lila i direkt solljus/lampljus. Mindre förtjust är jag dock i hur stort & böljande mitt hår blir när det är nytvättat, men det är priset jag betalar för att bojkotta schampo, I guess (när jag använde schampo var mitt hår ständigt platt & tunt). Har dock förstått att många kvinnor vill ha hår som ser tjockt & böljande ut, så ett hett tips till er är: sluta använd schampo!

Och ja, jag vet att de sex bilderna skiljer sig inte åt särskilt mycket. Men jag är lixxåm så himla självkåt bah, att jag inte kunde låta bli att posta dem allihopa. Det gick ju inte att plocka bort någon för jag var så jävla snygg på dem alla. På avstånd ser det faktiskt inte alls ut som om jag fyller 25 om två månader. *LYCKA*

Filmen då? Jo vars, den var riktigt bra! 4/5 i betyg tycker jag, för jag är en tyckare som vidare även tycker så här: det är alltid härligt med nationsstereotyp humor, kvinnliga presidenter, nazister som får stryk och snygga blondiner (Julia Dietze) som sparkar män hårt i skrevet. Fyra toasters liksom!

(Är för övrigt typ bubblande lycklig över att ha flyttat från den Gudsförgätna hålan i Norrland. Fatta grejen att kunna se filmer på bio åtminstone några månader efter att de haft premiär i USA, istället för… typ aldrig. Och en kan sitta på café innan bion börjar, fastän det är halv nio på kvällen! Och sen finns det en buss eller ett tåg som tar en hem, istället för att en måste gå genom hela bygden i vinterkylan. AWESOMENESS!)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Bojkotta IKEA!

Jag har helt missat detta, men fick tack vare en G+-kamrat reda på att IKEA avverkar urskogar i Ryska Karelen för att finna virke till sina- ursäkta språket- billiga jävla skitmöbler. Detta är egentligen ingenting nytt under solen, ty förutom att IKEA faktiskt var i blåsväder gällande detta redan 2007, så gör många företag på det här sättet. Avverkar urskogar vilka fungerar som boning för flertalet djur, ibland utrotningshotade sådana. Driver bort lokalbefolkningar eller också ser de till att den lokalbefolkning som blir kvar inte längre har några arbeten. Detsamma kan en se nu när det gäller IKEAS härjande i Ryssland: det lokala sågverket har fått stänga. Det riktigt bisarra är också att allt detta kan ske under skydd av en miljöstämpel satt av organisationen FSC som säger sig vilja skydda unika skogar- vilket skogen i ryska Karelen faktiskt betecknas som.

Alltså vad i helvete?! Fattar ni inte vad ni håller på med, eller ännu värre- fattar ni, men skiter i följande: allting på jorden hänger ihop och det är därför inte hållbart att avverka urskogar. Det är nämligen så att människa påverkar natur som påverkar djur som påverkar både natur och människa. Det är inte okej att fucka med detta bara för att kunna producera ett oändligt antal billiga möbler- som inte ens håller god kvalitet, vilket tragiskt nog innebär att en måste skrota dem efter en kort tid bara för att köpa nya = konsumtionen i västvärlden fortsätter att vara överdrivet hög. Förstå vilken destruktiv utveckling vi har nått: förr i tiden kunde en familj ha en & samma möbel genom flertalet generationer, men nu är standarden snarare att en köper nytt med jämna mellanrum. Ett äckligt slit & släng-samhälle som IKEA i sann kräkanda bidrar till att upprätthålla.

Men. Vi får inte glömma att det blott ej är IKEA som är bovarna i dramat- DET ÄR VI OCKSÅ! Just det: vi vanliga svennar har lika stor skuld i detta, ty flertalet av oss vill ha det billigast möjliga och vi vill ha mycket av det. Sedan skyller vi ifrån oss med att vi inte har råd att handla på de dyrare kedjorna- nej, men vet ni vad? Vi kan byta saker med varandra eller handla second hand, antingen i butik eller via portaler som Blocket. Så länge vi undviker butikerna på Östermalm i Stockholm kan vi faktiskt få begagnade prylar till ett överkomligt pris. Vi får handla billigt utan att det gamla slängs och utan att stödja ohållbar nyproduktion. Hur kan detta vara så illa? “Men det är ju äckligt med second hand, jag vill hellre ha nya saker som ingen använt”. Jesus säger jag bara, kom över din absurda skräck för andra människors bakterier någon gång. Om folk kunnat övervinna sin OCD kan du garanterat övervinna din tvångstanke om att någon kan ha KNULLAT!!!!1 (eller vad du nu är rädd för att de ska ha gjort) i sängen du köper via Blocket. Tro mig.

För att förtydliga: tillgång styrs av efterfrågan. Detta betyder att ju fler som bojkottar IKEA, ju fler som minskar sin konsumtion och som handlar second hand när det väl ska handlas… desto mindre nytt kommer att tillverkas, desto mindre kommer kedjor som IKEA att kunna fortsätta som de gör. För några veckor sedan tog jag beslutet att aldrig mer handla på IKEA och jag vill uppmana dig till att göra detsamma, speciellt i dessa tider av otrevliga nyheter kring företaget. Bojkotta dem och visa på så sätt att de inte kan bete sig som de vill utan att förlora kunder. Kom även ihåg att spridandet av klagovisor ökar medvetenheten bland människor, så skippa tanken om att ingenting blir bättre av att du gnäller om detta ty den tanken har ej mycken verklighetsförankring. Det är snarare så att när folk håller käften förändras ingenting- tror du att alla revolutioner i arabvärlden varit möjliga om folk varit tysta? Det hade de nämligen icke varit.

(Och för att folk icke skall finna det nödvändigt att komma med den gamla klagovisan: “men det är ingen idé att bojkotta IKEA, för det är ändå en massa andra kedjor som använder sig av barnarbete och på samma gång är miljöbovar, ska vi bojkotta dom också? det går ju inte! och du handlar ju i kassa butiker själv, du ska inte snacka om att bojkotta IKEA din jävla HYCKLANDE HORA!” så vill jag bara säga att JA, jag är medveten om att det är oerhört svårt att helt & hållet värja sig från barnarbete & miljöförstöring, och nej, jag är knappast perfekt- det är det emellertid ingen som är. Men perfekt eller inte- alla kan vi göra något. Att åtminstone minska sin konsumtion samt handla mer på second hand än i butiker med nyproducerat, är faktiskt inte särskilt svårt. Inte heller att sprida ordet, om så bara med en länk till en nyhetsartikel eller ett blogginlägg som tar upp den aktuella händelsen.)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Ljuva pasteller

H&M har fått in massor av fina nyheter på sistone, här nedan tipsar jag er om några utav dessa. (Klänningen till vänster på bild 1 har jag redan köpt och jag skulle väldigt gärna ha en klänning som den ljusblå bredvid, dock satsar jag hellre ett par hundringar på en äkta vintageklänning (finns massor i den modellen!) än att köpa nytt.)

Meat Grinder (Cheuuat Gaawn Chim)

Bood arbetar som nudelförsäljare, men affärerna går inte bra och hon har svårt att försörja barn och betala räkningar. En dag hittar hon en död man och börjar därefter tillaga nudlar på ett annorlunda sätt.

( – filmtipset)

Så otroligt dålig, förutom de första ca 10 minuterna. Sedan går det bara utför. Visst, det är ju trevligt att få en bakgrundshistoria så att en förstår varför huvudkaraktären beter sig som hon gör, men här blir det bara tjatigt & tråkigt eftersom det är långdraget så in i helvete. Det hela berättas på ett ganska rörigt sätt också. Dessa faktorer ihop med att karaktärerna spelas halvdant gör att jag har svårt att känna något för någon av dem. Därför fungerar filmen heller inte som det drama den utvecklar sig till.

Filmen är konstigt klippt också. Det finns inte så mycket att hurra för, med andra ord. Men jag skrattade i alla fall rätt ut ett par gånger, bara för att allting var så dåligt. Alltid något, hade betygsskalan varit till 10 hade filmen fått en tvåa p.g.a. det!

Betyg: 1/5

Läs även andra bloggares åsikter om 

LPL

I kväll funder jag över vad Google Chrome egentligen försöker säga mig. Råkade nämligen skriva in lpl (följt av att råka trycka enter) istället för plus.google.com i adressfältet, och eftersom en i Chrome kan googla i adressfältet resulterade detta därför i att jag fick upp ett antal sökträffar. Överst: Lipoproteinlipas. Hade aldrig hört begreppet förr, men min hjärna fick extremt starkt för sig att detta var information värd att ta till sig. Lite som att någon håller dig kvar i ett krampaktigt tag, kräver att du inte går förrän du slutfört din uppgift. Jag kände helt enkelt att det var lite meningen att jag skulle skriva fel, klicka på den översta länken och sedan läsa följande:

“Lipoproteinlipas, LPL, är ett enzym och membranprotein som framförallt finns i fettvävnad och skelettmuskulatur. Det katalyserar en hydrolys av triglycerider i lipoproteinerna VLDL och kylomikroner. Lipoproteinlipas i fettvävnad stimuleras av insulin medan enzymet i muskelvävnad hämmas av insulin. LPL kräver apoproteinet C-II som en kofaktor för att fungera.

Mutationer i den gen som kodar för LPL är orsaken till familjära sjukdomar som ger förhöjda halter av blodfetter, som i sin tur är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar.

Hård fysisk träning anses kunna öka aktivteten hos LPL och därmed minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.”

(- källa: wikipedia)

Sååå… försöker Chrome säga mig att jag borde skippa kvällens chipspåse och träna istället? Att jag har anlag för hjärt- och kärlsjukdomar och kommer dö en plågsam död om jag inte skärper mig snart? Far min dog ju av hjärtinfarkt och en farbror har något slags problem med hjärtat. Och jag har faktiskt haft jävligt ont i bröstet på sistone, kombinerat med märkliga blåmärken på vänster tutte. Trodde att det kunde vara bröstcancer, men hade tydligen fel. Eller? Är jag bara hypokondrisk?

Jag vet ärligt talat icke. Antar dock att jag får veta när jag om några veckor haft mitt besök på vårdcentralen, då skall också ni få veta, kära läsare! Fram tills dess vet jag att ni med spänning väntar på om detta ska bli en “Hej jag är en ung kvinna som har cancer”-blogg, för alla älskar vi ju att gotta oss i misär. Får väl helt enkelt be om ursäkt för att jag förstör underhållningen om det visar sig att jag är fullt frisk.

(Fast ärligt ärligt talat nu: känner ni aldrig att vissa grejer är… tecken, liksom? Och upplever ni någonsin synk? Jag gör det typ hela tiden. Vill veta om det bara är jag som är knäpp, eller om det finns fler som jag och vi alla därmed är knäppa… eller håller på att genomskåda vad som verkligen finns under fasaden.)